Känner stor avsky mot positiva människor... Är otroligt negativ och känner stark avsky och avundsjuka mot dem som är glada och kan glädjas åt alla små fjantiga glädjeämnen här i livet... "Åh solen skiner!" "Oh va mysigt med snö" "OS! Jippie, vi tog guld".... BLÄÄÄÄ! Orkar inte bry mig om att solen skiner eller att Sverige tog guld i nån jäkla skidsport.... Jag struntar i allt och går i idé till mitten av april... Då kanske jag orkar engagera mig i att försöka ha ett liv igen... Jag är så förbannat trött på att vara ensam hela tiden... Jag vill ha någon att hålla om att krama och att bli kramad av... Inte så att jag behöver någon att umgås med 24 timmar om dygnet, men det hade vart skönt att veta att det fanns någon som helst av allt ville umgås med mig å bara mig... Men inte! Alla killar jag träffar tröttnar efter första veckan å sen vill dom antingen inte umgås mer eller så blir vi vänner.... YEY! Ännu en vän precis vad jag behöver *NOT* Varför duger inte jag till mer än "kompis"? Eller så kan man ha mig som lite tidsfördriv i väntan på något bättre, det är med poppis å sen kasta mig åt sidan... Jepp, en mycket bra idé... Nu kommer den där känslan av att det vore otroligt skönt att kasta något hårt i väggen över mig igen... *FRUSTRATION*
Ska sluta skriva nu innan jag skriver något riktigt korkat å elakt...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar